Hela 50% av försäkringsbolagens årliga utbetalningar sker på grund av brandskador. Vattenskador står för ungefär 30% och inbrott för 20%. Med rätt brandskydd kan brandrisken reduceras avsevärt. Brandskydd i byggnader kan indelas i två typer: aktiva och passiva.
Bild ovan från XL bygg
Aktivt brandskydd aktiveras när en brand bryter ut. Exempel är: brandlarm, sprinklers, nödbelysning, branddörrar och ventilationssystem för rökgaser. Tyvärr är dessa system relativt känsliga. Bristande underhåll och vandalisering är vanliga problem.
Passiva brandskydd är ofta inbyggda i byggnader och konstruktioner för att stå emot bränder under en viss tid. Passiva brandskydd bevarar därmed byggnadens stabilitet, dämpar eller förhindrar branden från att spridas i och utanför byggnaden. Utrymningsvägarna ska inte hindras.
Exempel på passiva brandskydd är: brandteknisk indelning och strukturellt brandskydd, bra ingångsvägar för brandmän och säkra och effektiva utrymningsvägar. Brandteknisk indelning innebär att väggar och bjälklag uppfyller kraven på avskiljande förmåga vid brand. Det ger en uppdelning i brandceller så att branden inte sprids till andra brandceller inom en viss föreskriven tid tex 60 minuter.
Byggmaterial som inte brinner men kan smälta
Valda byggnadsmaterial och hur de används avgör hur effektivt det passiva brandskyddet är. Det finns två faktorer: hur de reagerar på brand och deras brandmotstånd.
Stenull är med sin höga smältpunkt ett mycket bra material för passivt brandskydd. Det bibehåller isolerande egenskaper vid temperaturer ända upp till 1000º Celcius. Glasull brinner inte, men kan smälta vid lägre temperaturer, från ca 500º Celcius.
Cellplast av polystyrén (typ frigolit, ett varumärke) både smälter och brinner vid låga temperaturer om materialet inte brandskyddsbehandlats.
Dubbla gipsskivor och aluminiumreglar är ett annat exempel på bra passivt brandskydd.
Foton från Rockwools hemsida
